In SWEDISH


Om Kasa-Lord

Hej och välkommen!


Först måste jag berätta hur det här med musikskapande började: 

Som liten pojke följer jag med mina föräldrar till grannarna i huset bredvid. Deras svartvita tv står på. De vuxna tar ingen notis. Jag blir ensam i rummet. Ett då okänt band från Liverpool uppträder i det svenska ungdomsprogrammet Drop In som leds av Kersti Adams Ray. Musiken tar fullständigt tag i mig. Jag minns det som en blixt rakt in i kroppen med ett starkt budskap om att allt är möjligt. Det kommer som en vibrerande ordlös fundamental insikt. Som spelar min grundton. Musiken är jag. Där och då fick livet en djupare mening.


Tommy Kaså
Komponist, musikproducent, artist och musikideolog



Det är jag som är ledare för Kasa-Lord. Och musikkatalogen växer med nyskriven instrumentalmusik och förser människor och organisationer med balanserad och kontemplativ musik som lämpar sig främst för stillhet, eftertanke och återhämtning.

  

Efter studier på Musikhögskolan i Göteborg och en kandidatexamen i musik och historia, tänkte jag mig efter ytterligare akademisk examen, ett liv som lärare. Men musiken tog snart över och livet som heltidsmusiker har nu pågått i över trettio år.


Musiken är för mig en existentiell kraft och en nödvändighet. Något som liknar en vän som förstår en på djupet bortom ord och förnuft. Och kanske känner du som lyssnare igen dig i musiken som vännen som delar din historia.


Då och då har jag medverkat i media, till exempel i Musikministeriet i SVT om att komponera musik enligt gyllene snittet och i Ingemarsson i P1, om att arbeta kreativt med flow. Jag har även varit styrelseledamot i ett antal organisationer och bolag inom den svenska musikbranschen, såsom SAMI, ExMS, Storan, dessutom tidigare vice ordförande i Svenska Musikerförbundet.

Om musiken


Den som skriver musik, manipulerar med siffror. Det sa filosofen Gottfried Wilhelm Leibniz i början av sjuttonhundratalet. Ungefär samtidigt sitter Johann Sebastian Bach och komponerar och leker med siffror. Det sägs att han ofta använde olika musikkoder för att skriva in sitt namn i sina musikstycken (B A C H). Lika mycket som komponister tagit sitt skapande på stort allvar, har det funnits en ådra att leka och att spela spratt. 


Förutom påverkan från uppväxten och musikhögskoleutbildningar, tillför Kasa-Lord ”siffror” från gyllene snittet och den moderna musikneuroforskningen.



Matematiken är den duk på vilken Kasa-Lord målar sina musiktavlor.



Gyllene snittet

Gyllene snittet är en magisk kvot som förundrat många i nästan 2 500 år, bl a Platon, Leonardo da Vinci och Johannes Kepler. Det finns ett starkt samband mellan denna kvot och vad vi människor uppfattar som vackert.


I sin enklaste förklaring kan vi säga att en linje som delas efter gyllene snittet, får en längre del (a) och en kortare (b). Magin ligger i att a+b är till a, vad a är till b. (Ytterligare förklaringar hänvisas till en svensk bok som kommer i vår.) 


Gyllene snittet återfinns inte minst i naturen. På senare år har också intresset för naturen ökat för att hitta och härma växters och djurs bästa lösningar. Naturen har genom miljarder år förfinat sin konstruktion och alltid hittat kreativa metoder för att övervinna kriser och att på sitt eget förträffliga sätt minimera resurser.  


Ta exempelvis bladen på en stjälk som ofta växer i spiraler. En husarkitekt härmade matematiken i en sådan spiral och upptäckte att ingen av balkongerna i det ritade huset, skuggade balkongen i lägenheten direkt under. Naturen hade redan optimerat matematiken för maximalt ljus åt alla. Här återfinns gyllene snittet.


Vad finns ännu dolt för oss i dessa urgamla erfarenheter av ordning, skönhet och mysterium? Vad händer om naturens matematik används i musikskapandet? Går det att öka skönhet och balans i musiken genom att överföra matematiken?

 


Neurologi

Hur kan musik ha så oerhört stark påverkan på oss människor? År 2005 kunde två musikforskare i Kanada till slut visa att delar av hjärnan (nucleus accumbens) som förknippas med vårt självbelöningssystem, aktiveras när vi lyssnar på musik som vi tycker om.


Nu är det inte bara självbelöningssystemet som dras igång av musik. Musik startar skeenden i hjärnan som i sin tur sätter igång förändringar i hela kroppen.


Men hur kan musik aktivera de delar av hjärnan som annars förknippas med vårt självbelöningssystem? När en levande varelse beter sig på ett sätt som gynnar artens fortlevnad får den en kemisk glädjekick i hjärnan. Ett system som ökar möjligheterna till överlevnad. Fundamentalt är förstås att äta och att föröka sig, vilket ger belöning med olika må-bra substanser. Och även i många andra sammanhang, inte minst sociala, får vi våra belöningar. Även droger går denna väg i hjärnan. Men var kommer då musiken in? Musik har inte den klara överlevnadsvinst som förknippas med mat eller sex, inte heller visar den beroendeframkallande egenskaper som förknippas med missbruk av droger. 


Ändå spenderar den genomsnittliga personen en ansenlig mängd tid att lyssna på musik, och betraktar den som en av livets mest njutbara aktiviteter.

 

Och eftersom musiken i vårt huvud blir musiken i vår kropp, kan vi medvetet påverka kroppen. Behöver vi återhämtning, behöver vi musik som får oss att varva ner. 


Återhämtning blir en allt viktigare del av våra moderna liv. Vi behöver musik som känner igen det stillsamma inom oss.


Kasa-Lord förenar olika genrer med medveten matematik. Som om Mozart och Leonard Cohen hade träffats över ett glas champagne och jämfört formen och den proportionerliga balansen i sina egna musikstycken.